BREVEN FRÅN ARKTIS Dagböcker och brev från fångstmän 1834-1926

Inbunden bok. Carlsson. 2003. 312 sidor.

Mycket gott skick. 25x17cm 870g Rikt illustrerad med bilder, fotografier och kartor. Slutsåld från förlaget.
Obet repad på främre pärm, se bild.
FÖRLAGSINFO:
Polarforskaren Rolf Kjellström ger här dramatiska ögonblicksbilder från medlemmar i forsknings- och upptäckarexpeditioner liksom från jägare och fångstmän under deras vistelser i Arktis.

R.K. docent i etnografi, skildrar upplevelser som medlemmar i olika forskningsexpeditioner gjort vid sina besök i Arktis. Materialet är hämtat från brev och dagböcker skrivna 1835-1926 och ger en enastående inblick i dessa mäns farliga och utsatta vardag. Det konkreta - arbetet, kylan- växlar med det tidlösa - livets mening, döden - och bildar en poetisk och gripande berättelse. För alla intresserade av polarhistoria.

RECENSIONER:
"Det var inte vilka veklingar som helst som övervintrade på Svalbard under sent 1800-tal. Vi får här ta del av spännande dagboksanteckningar från både döda och överlevande som får läsaren att omedelbart hälla upp en stadig whisky eller en värmande kopp thé. Nu har jag blivit sugen på att besöka Svalbard för att se de olika platser boken berättat om. Bättre betyg kan väl en bok inte få?!" Mr Myth

Från Johan Groths hemsida:
"Detta är bok som visar hur bra bra populärhistoria kan vara. Kjellström redovisar ett rikt originalmaterial, framför allt dagboksanteckningar och brev men även foton, och bygger utifrån detta ett antal berättelser om de personer som levde, och i många fall dog, på öarna vid Norra ishavets rand.

Boken innehåller också ett intressant kapitel om fångstmannainstitutionen på Svalbard och ett fascinerade kapitel om skörbjuggens historia.

Boken innehåller många spännande fakta. Visste ni till exempel att den period som vi kanske mest förknippar med övervintringar och upptäcktsresor i Arktis närhet utspelas under en ganska kort period mellan ca 1895 och 1941? Man kan dra en parallell till vilda västern-epoken i USA som löper mellan 1865 och 1903 som också är en historisk period som är kort men definierande för sitt lands historia.
Berättelserna i boken är dramatiska, sorgliga men också fyllda av vilja och hopp. Man kan inte nog förundras över och beundra Harald Simonsen och Torgeir Møkleby som överlever fyra månader i en snögrotta och i sina sista dagboksanteckningar inte visar andra känslor än tacksamhet, hopp och förtröstan. In i det sista kan de glädjas över midnattssolens sken. Samtidigt är det tragiskt att veta att ett räddningsfartyg var inom syn- och hörhåll medan bägge ännu var i livet utan att endera parten upptäckte den andre."

Geo