DET BLÄNKANDE ELÄNDET – En bok om Kronprinsens Husarer i sekelskiftets Malmö

av Sörensen, Thomas

Inbunden bok. T. Sörensen. 1997. 222 sidor.

Nyskick. –– ABSOLUT NYSKICK, oläst! – Se fler bilder! – Rikt illustrerad med svartvita fotografier. ––

"Vad vi ser när vi tittar på gamla fotografier och gamla filmer och kanske gamla tavlor är uniformerna det är den militära glansen, och det ser väldigt romantisk ut men det är en vardag bakom också, och den här vardagen var väldigt hårt och slitsam och ibland till och med brutal. Därför kallas Kronprinsens Husarregemente för Det Blänkande Eländet.
• Reveillen gick ut på morgonen och blåste trumpet för att berätta för staden att det var en ny dag. Det var ett stort regemente, 500 man var anställda, 500 husarer plus civilanställd personal, det var stadens andra största arbetsplats. Den enda arbetsplats som var större var Kockums. Man steg upp väldigt tidigt, man tog på sig linnekläder, det var inga snygga uniformer man tog på sig, det var enkla linnekläder och trätofflor och så gick man ner till stallet där man hade 400–500 hästar som skulle skötas. Det är alltid de som kommer först.
• Därefter går man tillbaka till logementet och klär om i uniform och sen får husarerna mat. Sedan så fortskrider dagen med att man tränar sig på olika sätt, man tränar sig i krigföring, man tränar sig i att rida, man tränar sig i sabelfäktning, man tränar att skjuta med sina karbiner. Det är en ganska tråkig vardag de har. Men de är vana vid den här vardagen för att större delen av husarerna, 70-80%, det är fattiga drängar från landet, och de är vana vid att ta hand om djur, de är vana vid att stiga upp tidigt, och de är vana vid att arbeta hårt.
• Intervjuade föredetta husarer berättar att det var otroligt utbrett penalism, det var våld från officerarna och underofficerarnas sida mot de, och de brukade säga att de grät när de skulle tillbaka efter permissionen till regementet. • Varje skvadron hade sin egen avdelning och man hade logement, 12 man per logement och man hade tvättrum och man hade putsrum och man hade förråd. På väggarna ser vi vapenställarna, man hade Mauserkarbiner 6,5mm och sen hade man sablar av modell 1893.
• Husarerna var mycket dåligt avlönade. De fick mat och de fick husrum och så fick de en liten fickpeng. Men det var ingenting man kunde leva gott på. Det räckte inte till många krogbesök och man kunde inte lägga undan så att man kunde göra sig någon bra framtid. Alltså mycket magert betalt. Man letade alla sätt att tjäna extra pengar. Man kunde råna civila, och det gjorde man också, men i blygsam utsträckning på grund av att straffen var så hårda.
• Ett vanligare sätt var att prostituera sig. De husarer som har intervjuats sa att kanske upp till en fjärdedel i varje skvadron var homosexuellt prostituerade. Man gick ut i parken, Kungsparken och Slottsparken. Så det var ett sätt att komma åt ytterligare pengar.
• En självklarhet i husarernas utbildning det var att lära sig rida ..." - Claudinho do Pandeiro.

–– GLÖM INTE ATT TITTA PÅ ALLA MINA ANDRA BÖCKER! –– Samma fraktpris oavsett hur många böcker du beställer! (Gäller inom Sverige)