Hur jag fann Livingstone

Inbunden bok. Uddevalla : Niloe. 1977. 320 sidor.

Nyskick. 23,5x15,5 cm. Skinnimmiterat band med övre guldsnitt, förgylld text och relief på rygg och pärmar.
Med 49 illustrationer och en karta.
Övers: Erik Lindström.

1869 fick Henry M. Stanley ett hemligt uppdrag av sin tidning för att leta efter missionären David Livingstone i Afrika. Efter att först ha skildrat Suezkanalens öppnande, besökt Krim och gjort en äventyrlig resa genom Persien for han från Bombay till Zanzibar och organiserade där sin expedition till Afrikas inre. Den 10 november 1871 påträffade han Livingstone i Ujiji vid Tanganyikasjöns östra strand. Stanley skall då ha yttrat de berömda orden Doctor Livingstone, I presume? (Doktor Livingstone, förmodar jag). Återkommen till England skrev han 1872 boken "How I found Livingstone". Som New York Heralds korrespondent deltog han 1872 i engelsmännens krigsföretag i Ashanti i Ghana, vilket han, tillsammans med den tidigare nämnda expeditionen till Abessinien, skildrade i Coomassie and Magdala 1874.

Upptäcktsresor
År 1873 ställde New York Herald och Daily Telegraph Stanley i spetsen för en stor och välutrustad expedition med uppgift att klarlägga Centralafrikas geografi. Tillsammans med tre britttiska följeslagare startade Stanley 1874 från Zanzibar och 9 augusti 1877 anlände han till Kongoflodens mynning. Han hade visat att Victoriasjön var en enda sjö och inte en samling av sjöar, upptäckt en ny sjö, Edwardsjön, ytterligare fastställt att Tanganjikasjön inte var förbunden med Nilen samt följt Kongoflodens lopp från Nyangwe till Atlanten. Med expeditionen löstes de flesta av de centralafrikanska geografiska problem som länge sysselsatt västvärldens geografer. Stanleys skildring av färden Through the dark continent utkom 1878.

Verksamhet i Kongo
Efter att förgäves ha sökt intressera engelska affärsmän för det inre Kongo fick Stanley stöd av kung Leopold II av Belgien. 1879–1884 var han livligt verksam i Kongo, anlade stationer, hamnar och vägar. Hans energiska arbeten skaffade honom av invånarna namnet "Bula Matari" (stenbrytaren). Denna pionjärverksamhet har han skildrat i The Congo and the founding of its free state. Han deltog i Kongokonferensen i Berlin 1884–1885, där den oberoende Kongostaten bildades. År 1887 företog han uppför Kongofloden undsättningsexpeditionen till Emin pascha, skildrad i In darkest Africa or the quest, rescue and retreat of Emin, governor of Equatoria.

Senare levnad
I London blev Stanley adlad och gifte sig 1890, återupptogs 1892 som brittisk undersåte och var parlamentsledamot från 1895 till 1900. Sina sista år tillbragte han i tillbakadragenhet på en inköpt liten egendom i Surrey.

Omdömen
Stanley blev en omstridd person på grund av det sätt som expeditionerna genomfördes på, ofta med förlust av människoliv som följd. Som resande var han utomordentligt djärv och hänsynslös och ägde en energi som inte kände några hinder. I Kongo visade han stor administrativ förmåga och opartiskhet. Källa: Vikipedia