OM LÄRARHÖGSKOLORNA OCH MEDIEPEDAGOGIKEN - MEDIEKUNNIGA LÄRARE? VÅLDSSKILDRINGSRÅDETS SKRIFTSERIE NR 18

Tidning, tidskrift. Stockholm, Våldsskildringsrådet. 1997 ISSN 1102-447X. 238 s. Limbunden. Layout och omslag: John Eyre. 20,5x14,5cm. 299 gram.

Nära nyskick. Ur Förordet: " Medierna utgör en allt större del av ungdomars vardag. Ändå har flera rapporter visat att medieundervisningen på skolorna ofta är bristfällig - och tillfällig. I en rapport från Skolverket av Jonas Wall uppger 1994 endast 10% av eleverna i årskurs 8 att läraren knyter an till TV-program. Tretton år tidigare, 1981, uppgav 79% av eleverna samma sak! Medieundervisningen är inte bara bristfällig, den har uppenbart försämrats." I denna skrift beskriver författarna klyftan mellan läroplaner, politiska visioner och verklighet när det gäller mediekunskap för blivande lärare. Man presenterar också konstruktiva idéer och förslag avsedda för såväl debatt som inspiration. Även om skriften har ett antal år på nacken är temat högaktuellt! Hur ser det ut i dag? Våldsskildringsrådet tillkom 1990 som ett av flera statliga instrument för att hantera det så kallade videovåldet, som vid den tidpunkten var det nya hotet när det gällde medier och unga människor.2004 fick rådet ett utökat uppdrag att arbeta med frågor om mediepåverkan, särskilt med inriktning på barn och unga. Våldsskildringsrådet bytte namn till Medierådet . 1 januari 2011 slogs Medierådet samman med Statens biografbyrå och bildade Statens medieråd. Statens medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn- och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation.Fler delar i skriftserien hittar du bland mina annonser på VILLA ROSAS BOKHYLLOR här på Bokbörsen! .