Den galopperande svensken

Häftad bok. Mosquito. 1984. 354 sidor.

Mycket gott skick. Recensionsex (stämpel på smutstitelbladet).
Det här är Sture Dahlström i absolut toppform. Det är den vilda berättelsen om komponistgeniet Bergman-Wasa som reser runt i världen och komponerar nationalsånger åt nygrundade stater.

Boken öppnar magnifikt med att Bergman sitter på ett tåg genom Sverige och eldar upp sin nya opera, tänder eld på notblad efter notblad och kastar ut genom fönstret.
"Lägg av med det där eldandet nu, det är ju livsfarligt för fan" protesterar någon i kupén. Bergman förklarar sakligt att en opera måste brinna tre gånger innan den är renad. "Det som finns kvar efter tredje reningen är musik" -- och fortsätter elda. Medresenärerna lämnar kupén en efter en, den där är ju galen! När Bergman upptäcker att alla har gått känner han sig lite ensam och flyttar över till nästa kupé, som är fullsatt. Han pressar sig in och hamnar bredvid en mycket vacker kvinna i strikta kläder, gissningsvis läkare eller advokat, kanske domare. Hon sover djupt och gungar med i tågets rörelser. I kurvorna pressar hon omedvetet sitt starka sportiga ben fullt av simning och tennis mot hans. Bergman kan inte hindra sig själv från att inleda en försåtlig förförelse. Han låter sin hand sakta arbeta sig upp mellan benen på henne alltmedan hon i sömnen glider längre och längre ner på sätet...