I Brokiga Blads vatten
Pocketbok. Månpocket. 2000. 234 sidor.
Nära nyskick.
något gulnad. Portot gäller oavsett antal böcker. - En samling berättelser som i förstone inte tycks ha så mycket med varandra att göra. Men precis som i de tidigare böckerna Merabs skönhet och Legender finns det ett par genomgående teman i berättelserna.
I titelberättelsen skildras hur prins Eugen, Målarprinsen på Valdemarsudde, flyr huvudstaden och sin skaparångest och tar in hos moster Lydia på pensionat Karlshem i Norsjö. Han blir inte igenkänd och kan därför helt inkognito ta del av de goda råd som bygdemålaren Brokiga Blad ger honom. Fantasins makt och vanmakt går igen i alla berättelser, men det handlar bara undantagsvis om konstnärer. Här dyker Lot och hans hustru upp från biblisk tid, liksom den hittills helt okände tysken Alfred Krummes, vars plats och roll i världspolitiken väl får tillskrivas slumpen. Och berättelsen om Åman, som enligt sin far, hemmansägaren med mera Ragnar Åman, var "enden inom Norsjö och Malå, ja förmodligen även Lycksele, som kan få vem han än vill hava" och som just därför avstår från att välja sig en kvinna från bygden, är som sprungen ur någon av Torgny Lindgrens stora Norrlandsromaner.
Förlagsfakta
- ISBN
- 9789176436776
- Titel
- I Brokiga Blads vatten
- Författare
- Torgny Lindgren
- Förlag
- Månpocket
- Utgivningsår
- 2000
- Omfång
- 234 sidor
- Bandtyp
- Mått
- 110 x 178 mm Ryggbredd 16 mm
- Vikt
- 134 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- "Alltså ler jag lyckligt också när jag slår ihop denna rika bok". DN
I ett enkelt kök på moster Lydias pensionat i Norsjö sitter tavelmålaren Brokiga Blad, Rostfria Karlsson och Gudvarelovad Blomkvist och berättar hur man målar tavlor och mycket annat ur det verkliga livet för en ny gäst. Den nye är ingen mindre än prins Eugen som flyr skaparkriser på Waldemarsudde och reser inkognito i Västerbottens inland...
Torgny Lindgren är tillbaka efter den stora succén med Hummelhonung från 1995 med tio nya berättelser om liv och död, om fantasins makt och vanmakt.
"Så formar sig Torgny Lindgrens berättelser till ett envetet förvar för det till synes mest udda och utanförliggande, som när boken väl är avslutad känns som vår innersta kärna." Sydsvenska Dagbladet "Det är Torgny Lindgrens berömda stilisering, förfinad och lite frusen, som skapar dessa berättelsers säregna klang. Jag märker att jag sitter och småler, med en varm känsla i maggropen, också när författaren låter sina figurer utstå de mest tragiska och mödosamma öden." Dagens Nyheter
