Geschlecht und Charakter samt Kvinnan skapad af (av) mannen

Inbunden bok. Wilhelm Braumüller. 28 uppl. 1947. 336 sidor.

Gott skick. Bokpaketet består av Otto Weiningers verk från 1903 (på tyska) samt en samtida replik från 1904, skrivet under pseudonymen ”En kvinna” av Hulda Garborg (svenska).

Karen Hulda Garborg (1862 -1934) var en författare, folkbildare och samhällsdebattör. Hon var en av de viktigaste frontfigurerna inom den norska kulturrörelsen från 1880-talet fram till sin död, under den kulturella vänsternationalismens storhetstid. Hon gav ut mellan 40 och 50 böcker, främst romaner och pjäser. Många av hennes verk väckte stark debatt, särskilt de som behandlade feminism och könsfrågor. Hon är kanske mest känd för sitt arbete med folkdräkter och folkdanser, och som en av huvudkrafterna bakom skapandet av Det Norske Teatret i Kristiania. I början av 1900-talet var hon en central person i den så kallade Askerkretsen, en grupp norska kulturpersonligheter i Asker. Hulda Garborg har kallats en nationell strateg, kulturentreprenör och kulturnationalistisk ideolog. Hon spelade en viktig roll i att forma norska kläder, folkdans, matvanor och andra kulturella uttryck. Även om hon tog avstånd från samtida kvinnorättsrörelser, kan hon ändå betraktas som en feministi

Otto Weininger (1880–1903) var en österrikisk filosof och författare, mest känd för sin kontroversiella bok "Geschlecht und Charakter" (Kön och karaktär), som publicerades 1903. Weininger föddes i Wien i en judisk familj, men konverterade till kristendomen vid 22 års ålder, kort före att han tog sitt liv, samma år som hans bok publicerades. Trots sitt korta liv hann Weininger göra ett djupt intryck på den intellektuella miljön i Wien och Europa i stort, särskilt inom diskussioner om kön, moral och identitet.

Geschlecht und Charakter är en filosofisk och psykologisk studie om kön och mänsklig karaktär. Weininger hävdar att det finns två rena typer av människor: manliga och kvinnliga, och att varje individ består av olika proportioner av dessa principer. Den manliga principen förknippas med rationalitet, moralisk autonomi och skapande, medan den kvinnliga principen förknippas med irrationellt tänkande, passivitet och underkastelse. Weiningers teorier om kön var djupt sexistiska och han hävdade att kvinnor saknar moralisk medvetenhet och inte kan nå den högsta formen av mänsklig existens. Hans åsikter om kvinnor, och särskilt om judar, var också starkt antisemitisk och misogyn, vilket har gjort hans verk kontroversiellt.

Trots sin destruktiva syn på kvinnor och judar, blev Geschlecht und Charakter inflytelserik inom flera intellektuella kretsar, inte minst bland dem som senare skulle bilda delar av den tyska och österrikiska fascismen. Boken väckte både kritik och fascination, och figurer som Ludwig Wittgenstein och Sigmund Freud förhöll sig kritiskt, men samtidigt engagerat i Weiningers idéer. Weiningers verk speglar de intellektuella strömningarna i det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet, där pseudovetenskapliga teorier om ras och kön blev en del av diskursen om mänsklig natur och samhälle.