Den galna skogen

Coeckelberghs 1977. Inbunden med skyddsomslag, 316 sidor. Stancu fortsätter här berätta om bondpojken Darie som tidigare figurerat i bla ""Djävulens plogfåra"". Serie: Röster från Rumänien. Översättning Barbro Andersson.

Mycket gott skick. Zaharia Stancu (1902-1974) nådde sin litterära höjdpunkt under kommunisttiden då han även innehade höga offentliga befattningar. Descul? (1948, Djävulens plogfåra), hans mest kända roman, kom i ett stort antal utgåvor och översattes till drygt tjugo språk. Uttrycksfullt lät romanen brännmärka den privilegierade klassens förtryck av de fattiga, och blev därmed omedelbart en symbol för såväl den nya litteraturen som den nya samhällsordningen. Det var under mellankrigstiden som Zaharia Stancu inledde sin litterära bana, präglad av vänstersympatier och en dragning åt poesi som skulle vara livet ut. Han gav ut tiotals diktsamlingar som översattes till flera språk, och förblev trogen en sorts lyrisk traditionalism, som kännetecknades av en stundom gåtfull enkelhet. Descul? åtföljdes av flera framgångsrika romaner med okomplicerade, hjärtknipande känslor, färgstarka gestalter och en lättbegriplig etisk manikeism. Stancus romaner har nått ut till stora delar av världen ? på svenska finns inte mindre än nio av hans romaner. Han tycks också ha varit en spektakulär personlighet som många minns med respekt och beundran.

Till svenska finns han översatt med:

Djävulens plogfåra, övers. Ingegerd Granlund, Folket i bild, 1957
Lek med döden, övers. Kjell Ekström, Tiden, 1964
Vad jag älskade dig, övers. Ingegerd Granlund och Magda Ljungberg, Coeckelberghs, 1973
Så länge elden brinner, övers. Lars Fyhr, Coeckelberghs, 1974
Uruma - tatarens dotter, övers. Barbro Andersson, Coeckelberghs, 1973
Costandina, övers. Barbro Andersson, Coeckelberghs, 1974
Djävulens druvor, övers. Ingegerd Granlund, Coeckelberghs, 1975
Harven och Varginnan: två berättelser om kärlek, övers. Barbro Andersson, Coeckelberghs, 1976
Den galna skogen, övers. Barbro Andersson, Coeckelberghs, 1977.


Text: Lumini?a Marcu
Översättning: Jeana Jarlsbo
Foto: Lütfi Özkök


________________________________________

ur ?Vad jag älskade dig?, Coeckelberghs, 1976

Mor dog för två dagar sen. Hon är död. Och vad gör vi nu? Mot döden finns intet att göra när den väl kommit och skördat en människa. Intet att göra?Min bror Ion, adventisten, biter på naglarna. Han har ingenting druckit, ingenting ätit. Inte sen igår. Min bror ?tefan kan inte lugna sig, han gråter tyst. Jag undrar hur han kan ha så många tårar kvar.
Fastän vi befinner oss ganska långt bort från kyrkogården, hör vi ugglorna. Skymningen har fallit. Solen har gått ned. Det är kväll. Doft av mognande druvor! Doft av vissnande gräs och örter! Doft av jord! (Alla blir vi en gång till jord. Till god jord.)
Dang-dang-dang? ding-ding?
Mor som dog för två dar sen har vi begravt. För ett par timmar sen begravde vi henne. Några fot under ytan på den jord där hon levat och kämpat, begravde vi henn