En spännande, gripande och aktuell berättelse om tre unga människor i en förort någonstans i Sverige i dag. Med ett kortfattat och kärnfullt språk talar de i jagform om sina tankar och känslor och hur de påverkas av varandra.    Sanna är 16 år och skriver dikter. Om saknaden efter sin döda pappa och om sin längtan efter något annat - att bli sedd, att få börja på nytt. Om man har hopp, har man också möjlighet att förändra sitt liv, tror hon. Kristian är 16 år och har vuxit upp som enda barnet med sin mamma. Nu har hon träffat en ny man som hon väntar barn med och Kristian upplever det som ett svek. Han börjar skriva brev och ringa till sin biologiska pappa, som han knappt har träffat. Tobbe är 18 år, har vuxit upp utan sina föräldrar, är avstängd från gymnasieskolan, har inget jobb, och förbannar det "mångkulturella helvetet". Han är "hardcore patriot" och står för det!   Kristians besvikelse över mammans förhållande med nye mannen Farid, som är invandrare, och pappans ointresse av Kristian och hans liv, gör honom mottaglig för Tobbes nynazistiska åsikter. Tobbe knyter Kristian allt hårdare till sig då han märker att en skör kärleksrelation börjar spira mellan Sanna och Kristian. Sanna är kär i Kristian men känner hur han dras mellan henne och Tobbe och hur han får allt svårare att välja sida ...   Ett tema är frånvaron av föräldrar och andra vuxna som tar sitt ansvar. Ett annat är manlighet - vilka blir konsekvenserna om ett snedvridet mansideal går för långt? Gemensamt för det tre ungdomarna är deras ensamhet och utsatthet och som läsare står man bredvid de tre personerna, känner för dem och följer det thrillerartade förloppet med stor spänning. Greta Sundberg är dramatiker och "Var man" var från början en pjäs, som bland annat spelades på Unga Dramaten. Det här är hennes debut som ungdomsboksförfattare.