Det här är en bok som i korta stycken handlar om det mesta i livet: ungdomen, döden, kärleken, barndomen, åldrandet, barnen, vänskapen, kroppen, minnet, skräcken och lyckan.
Men allt detta behandlas ur ett speciellt perspektiv - nämligen hur det kan upplevas för den som är mellan 55 och 60. Det är en fas i livet då man ännu inte är gammal, men det man långsamt måste komma till tals med är att man är en annorlunda sort än de unga, och att det är just ålderdomen man har framför sig.

Tomas Lappalainen har skrivit en både allvarlig och humoristisk bok fylld av tankar om en livsfas som i den svenska kulturen är något av en vit fläck på kartan.

TOMAS LAPPALAINEN är författare och en av vårt lands främsta Italienkännare. Han har skrivit en rad uppmärksammade böcker, till exempel Maffia, Italien, Se Neapel och sedan dö och Ndrangheta en bok om maffian i Kalabrien.

"Med åldern förväntas visdom komma och visdom finns i Lappalainens personliga fragment och sentenser."

Maria Küchen, Sydsvenskan

"En bitvis uppsluppen, bitvis vardagsfilosofisk betraktelse över några år i livet innan det stora vemodet definitivt rullar in. [...] stor igenkänningspotential."

Ingalill Mosander, Aftonbladet

"Lappalainen är inte bara klok, han är dessutom rolig på ett lite torrt och intellektuellt sätt"

Björn Gunnarsson, ETC

"Mellan 55 och 60 satte guldkant på min läshöst. Tomas Lappalainens personliga betraktelse över åldrandet är skriven i perfekt balans mellan mjukt vemod och krass iakttagelse"

M-Magasin



"Drygt 90 sidor korta och välskrivna infall med hänvisningar till bland andra Cicero, Lars Norén och Martin Kellerman. [...] Den hade gärna fått vara längre."

Jonas Thente, Dagens Nyheter



"Att läsas av människor i alla åldrar, men lika eftertänksamt som den är skriven."

Annette U Wallqvist, Jusektidningen