Historien visar hur människans krav på materiell förkovran varit en förutsättning för hennes andliga utveckling. I en första essä tar författaren med läsaren på en tur genom denna andlighets historia. Vi möter ett gudsbegrepp i förändring anpassat till samhällsutvecklingen. Det återspeglar människans rädsla, förhoppningar och strävanden i varje utvecklingsskede. Processen kan ses som olika utvecklingsstadier för den mänskliga anden olika ormskinn som mänskligheten krängt av sig.

Det är alltså Gud och Mammon som gäller. De klarar sig bäst i förening. I en andra essä får läsaren göra ett besök i Mammons tempel i sällskap med en välorienterad guide. Etiska och moraliska hänsyn behöver inte stå i konflikt med ekonomisk tillväxt. Snarare tvärt om. Rätt hanterad medför den moraliska vinster. Den ädle vilden i Rousseaus framställning har Mammons värld axlats av entreprenören genom kreativa initiativ och med vetenskapens hjälp skapar en allt bättre värld. Med den höjda levnadsstandarden följer ett mer öppet, tolerantare och demokratiskt samhälle. Friheten för den enskilda individen att forma sitt liv efter sina egna föreställningar och behov är dock ett nödvändigt villkor för att den utveckling inte skall stagnera.

I judarnas kamp för sin överlevnad söker och finner författaren ett stöd för sina teser. I hög grad har judarna bidragit till utvecklingen av det radarpar, kapitalismen och demokratin, som under de senaste 200 åren utgjort den västerländska civilisationens grundpelare. Förklaringen till deras ofta spektakulära insatser ser författaren i nödvändigheten att bättre ta tillvara sina talanger för att överleva under det förtryck och förföljelse som ofta varit deras vardag.

Med Per-Martin Meyerson som ciceron får vi i essäns form ta del av historien om Gud, om Mammon som redskap och vad den judiska utvaldheten i Guds namn inneburit. Sammantaget är framställningen en berättelse om människans förmåga att skapa de institutioner (förutsättningar) som fört utvecklingen till där vi befinner oss idag.