Sommaren 1937 reser författaren och journalisten Gustaf Hellström till Ryssland, där den stora revolutionen inom kort kan fira sitt tjugoårsjubileum. Den nya staten har föresatt sig att forma den nya och bättre människan. Sovjetunionen är på 30-talet löftets förlovade land för många, i en tid då fascistiska och nazistiska idéer vinner terräng och redan härskar i flera europeiska stater. Men bilden av det väldiga landet i öster är på intet vis entydig. Tvärtom! Sovjetunionen – ett marxistiskt helvete eller ett paradis i Lenins anda? Efter hemkomsten publicerar Hellström i augusti och september 1937 så många som 13 omfångsrika artiklar i Dagens Nyheter, om och kring den flera veckor långa resa som fört honom från Leningrad i norr till Krim i söder. Hellström ger ett mångfacetterat porträtt av den sovjet-iska vardagen. Artiklarna handlar bland annat om livet i de stora städerna, om kvinnornas klädsel, om arbetarnas situation, om jordbruket, om fritiden och om semesteridyllen på Krim. Han får också tillfälle att höra Stalin tala i egen hög person. Då Hellström besöker Sovjetunionen sommaren 1937 har den intensiva förföljelsen av den stalinistiska regimens förmenta eller ibland kanske verkliga inre fiender nått en höjdpunkt. Hellström är väl medveten om detta. I Moskva hänger terrorn som ett blymoln över staden", skriver han. Under den ironiska titeln Vägen till paradiset publiceras Hell-ströms artiklar i slutet av 1937 som bok. I ett tackbrev skriver Sveriges man i Moskva, envoyé Eric Gyllenstierna: ”Tillåt mig säga, att jag läst den … med allra största behållning och till-fredsställelse över att äntligen få taga del av en skildring, som ger en så exakt, väl avvägd och suggestivt verklighetstrogen bild av förhållandena här i olika avseenden.”Boken föreligger här i en kommenterad nyutgåva inom ramen för Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie. "