Melanie Klein och hennes bidrag till psykoanalytisk teori och teknik - en introduktion

Häftad bok. Wahlström & Widstrand. 1976. 158 sidor.

Mycket gott skick. Många markeringar i grönt, men utan försämrad läsning.
Även isbn 9789146126309.
Den engelska psykoanalytikern Melanie Kleins arbete utvecklades från början ur den klassiska freudianska teorin, men kom att avvika från den
på en del punkter.
Melanie Klein började analysera barn i slutet på 1920-talet och kunde belysa barnets tidiga utveckling på ett nytt sätt.
Hennes nya verktyg inom barnanalysen var lektekniken.
Hon behandlade barnets lek som ett symboliskt uttryck för dess omedvetna konflikter och denna metod öppnade vägen för henne till barnets omedvetna.
Hon upptäckte att både oidipuskomplexet och överjaget framträdde tydligt mycket tidigare än
man dittills antagit.
Vad hon upptäckte om de tidiga objektrelationerna
och om fantasins betydelse har ställt både den manliga och den kvinnliga sexualiteten i ny belysning.
Progressiva analytiker i Sverige idag inspireras av hennes idéer.
1934 formulerade Melanie Klein sina sk positionsbegrepp och beskrev sedan sina upptäckter huvudsakligen med hjälp av dem: den paranoidaschizoida positionen och den depressiva positionen.
Positionerna kan betraktas som utvecklingsfaser, som underavdelningar till det orala stadiet.
Men de är inte bara ett stadium som passeras utan en speciell konfiguration av objektrelationer, ångest och försvar som man behåller hela livet.