Your country and preferred language.

Select your country Select language

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.

Menu
Sökalternativ
Stäng

Välkommen till Sveriges största bokhandel

Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.

  • Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
  • Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn

Röd eller blå

Sökträffar 1-9 av 9 Spara sökningen som en Bevakning  
Visa endast

  • Röd eller blå

    Röd eller blå

    Inbunden bok. Natur & Kultur. 1 uppl. 1997.

    Mer om ISBN 9789127062511

    Gott skick. Lätt skav på pärmens hörn.
    Första tomsidan utriven.
    Inlagan mycket fin, nästan nyskick förutom en ytlig och svag fläc … läs mer

    Säljare: Eva Adeen Ord, bok och analys (företag)

    Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
    Betala med Swish Stöd Bokhjälpen
  • På jakt efter små djur i skogen ( orig. titel : På jagt efter små dyr i skoven ) ( innehåll : På äventyr i skogen : Mitt på jorden är det varmt och fuktigt. Här växer regnskog ; En nordisk skog växer bäst i kyligt klimat ; Ju närmare solen vi befinner oss, desto vrmare är det ... ; Trä är fantastisk material ; För 150 år sedan byggde man fortfarande stoar fartyg i trä. En fregatt krävde mycket arbete och minst 300 stora ekar ; Om inte människan fanns, skulle stora delar av Norden vara täckta av barr- eller blandskog som är det som passar bäst i det nordiska klimatet ; Skogens träd : Gran : frisk kotte , honblomma, hanblomma, gammal kotte gran växer upp till 30 m , kvist med mörka sommarblad, blad- och blomknoppar, ljusgröna fjolårsskott, bokens frö kallas bokollon, ekollonet är ekens frö, almens frö (manna ) är ätligt, fröna från lönn har små "helikoptervingar", Lövskog är den naturliga sgogstypen i sydsverige. En ek kan bli bortåt 1000 år gammal. ; Ljus skapar liv : I en planterad granskog står träden så tätt att nästan inget ljus tränger ner till marken ; Vitsippan vänder alltid blommorna mot solen, och de slår bara ut i solsken ; Utan växter - inget liv : Trädens blad avger syre ; Insekter, spindlar och andra leddjur har inte lungor utan luftrör som för in syret från rader av små hål på bakkroppen. Landlevande sniglar har ett slags lungor ; andningshål hos en fjärilspuppa , andningshål hos en skalbaggslarv, luftsäck hos ett bi, andningshål hos en lungsnäcka (skogssnigel), Luften du andas ut kan växterna utnyttja. ; Regnvatten, Solljus, syre, Koldioxid, Lövträd, Barrträd, Näring och vatten; Lär dig att se skillnaden : Skalbagge : antenn, huvud, halssköld, framvinge (täckvinge), bakvinge, segmenterad bakkropp, 3 par ben. ; Insekterna har inte ett inre skelett som vi utan ett yttre, hårt skal, som består av ett hårt ämne som heter sklerotin. ; Enkel- och dubbelfotingarna hör till leddjuren och har ett utvändigt skelett men är inte insekter. De kan ha upp till 35 par ben. ; Enkelfoting : huvud, giftkrok, kroppssegment, ben. Spindlar, lockespindlar och kvalster hör till en särskild gruppsom kallas spindeldjur. De har fyra ben och punktögon. Många av dem lkan spinna nät från speciella körtlar i bakkroppen. ; Spindel : punktögon, framkropp, giftkrok, 4 par ben, spinnvårtor.; Gråsuggor ; Gråsuggurna är inga insekter utan små kräftdjur, en del lever på land. De har sju par ben. Bakkroppsbenen är ombildade till ett slags lungor. Hudskelettet tål inte uttorkning. ; Daggmask : körtelrik gördel, kropssegment, mun. ; Dagmaskar är blinda och har inga ben utan små borst på varje kroppssegment. De andas genom den fuktiga tunna huden. ; Snuglar och snäckor : En snigel med ett skyddande hus av kalk på ryggen kallas snäcka. Skogens sniglar tillhör landsniglarna. De flesta har lungor och andas genom ett andningshål. På huvudet har de ögon på skaft som kan dras tillbaka. ; Snäcka : huvud med skaftögon, sträv tunga, fot. ; Skogssnigel : huvud med ögon, mantel, andningshål ; Från ägg till fullbildad : Två olika utvecklingscykler : Fjäril och Tvestjärt ; Larverna : Larverna är "insektsbarn". De äter för att samla näring innan de förpuppar sig och omvandlas till fullbildade insekter. Maskar däremot kläcks ur ägg som små maskar och äter sig allt större tills de blir fullvuxna. ; Innan du börjar din upptäcktsfärd i skogen ; Till väldigt små djur : gö en sugflaska som blir dammsugare att fånga insekter.Spånnande upplevelser ; Var ska vi leta? ; Sociala insekter : myror, bin och getingar. Galler liknar små frukter medn har bildats av insekter. Djur som lever av svamp.Svart parasitstekel ; Ibland kan man hitta småkryp i bärnsten. De fastnade i kåda för flera miljoner år sedan.; Barrskogen har sitt eget liv ; Vanligsebraspindel ; Blodröd rövarmyra ; Mossgråsugga ; Grankottskinnbagge : Upp till 7 mm. Övervintrar i nedfallna gran eller tallkottar. Lever av svamp ; På marken i en barrskog ; Knäppare ; Blanksvart trämyra ; Vanlig stackmyra ; Gråsvart kölsnigel ; Skogsdödgrävare ; Stumpbagge ; Stor svartlöpare ; Skogssvartlöpare ; ASbagge ; Kortvinge ; Vägstekel ; Fyrfläckig trädlöpare ; Säckbagge ; Hem för tusentals djur ; Större hoppspindel ; Skuggspindel ; Lövskugglöpare ; Puppa av vedbock ; Fyrflackig trädlöpare ; Nykläckt gulröd blombock ; Källargråsugga ; Murgråsugga ; Larv av hornstekel ; Fyrprickig glansbagge ; Larv av knäppare ; Larv av vedbock ; Bo av rödmyra ; Gångar av granbarkborre i granvirke ; Jättebastborrens hål i barken på en gran ; Gångar av större märgborre i en tall ; Spår i bark ; Jättebastborre ; Granbarkborre ; Större märgborre ; Myrstig ; Myrorna har funnit en bladluskoloni uppe i trädet ; Gulröd blombock ; Blåhjon ; Timmerman ; Allmän myrbagge ; Vanlig långbenslocke ; Gul hornstekel ; Blå hornstekel ; Svart parasitstekel ; Större tallvivel ; Snytbagge ; Tallgren med gnag av snytbaggar ; Smutsgul nyckelpiga ; Ljusstreckad nyckelpiga ; Ögonfläckig nyckelpiga ; Större granspinnarstekel ; Gul granspinnarstekel ; Silvergran ; Douglasgran ; Vanlig tallstekel : hane , hona ; Röd tallstekel ; Tallspinnare ; larven ; Murgråsugga ; Skogskackerlacka ; Källargråsugga ; Brun stenkrypare ; Taggplattfoting ; I lövskogen : Mossgråsugga ; Skogsjordkrypare ; Större klotgråsugga ; Larv av jordlöpare ; Ängsfrölöpare ; Vargspindel ; Skogssvartlöpare ; Lövskugglöpare ; Fläckig ögonlöpare ; Hornlocke ; Violett jordlöpare ; Trädgårdslöpare ; Stinkande kortvinge ; Larv av knäppare ; Larv av kardinalbagge , Bokskogsnäcka ; Bokoxe ; Puppa av lövträdlöpare ; Källargråsugga ; Snäckjordlöpare ; Larv av blåhjon ; Vanlig tvestjärt ; Stubbnoshornsbagge ; Murgråsugga ; LÖvskugglöpare ; Vad du kan finna i en gammal lövträdsstubbe ; Vanlig trefjäril ; Läderlöpare ; Brun stenkrypare ; Varvsfluga ; Gnag av liten ekbock ; Nyckelpigor ; Lövskugglöpare ; Fläcklöpare ; Under lövträdens bark ; Borstlöpare ; Klubbkejsarfoting ; Asbagge ; Slavmyra ; Stor svartlöpare ; Roströd kindlöpare ; Brun stenkrypare ; Rödmyror ; Svart tuvmyra ; Larv av poppelsvärmare ; Larv av brun björnspinnare ; Larv av grönt ekfly ; Larv av ligustersvärmare ; Insekter som älskar grönt , Larv av allmänt bandfly ; Larv av oxhuvudspinnare , Larv av rapsfjäril ;Larv av aurorafjäril ; Larv av citronfjäril ; Larv av större gaffelsvans ; Larver av bladstekel ; Metallgrön lövvivel ; Bokhoppvivel ; Brunborre ; Halsvivel ; Ollonborre ; Ekhoppvivel ; Trädgårdsborre ; Skogsjordkrypare ; Råhumusmask ; Gråsvart kölsnigel ; Rödmyra ; Violett jordlöpare ; Stinkande kortvinge ; Gråsidig trubbsnigel ; Stor svartlöpare ; Säkra fyndplatser i skog : Större klotgråsugga ; Fläckig ögonlöpare ; Murgråsugga ; Vanlig tvestjärt ; Mossgråsugga ; Källargråsugga ; Vargspindel ; Brun stenkrypare ; Trädgårdssnäcka ; Källargråsugga ; Mossgråsugga ; Stor svartlöpare , Större kristallsnäcka ; Mindre skoggsglanssnäcka ; Trädgårdslöpare ; Grå dagmask ; Skogsdagmask ; Brun sumplöpare ; Större klotgråsugga ; Violett jordlöpare ; Skogsjordkrypare ; Lövskogens dolda liv ... ; Lövskugglöpare ; Murgråsugga ; Vanlig tvestjärt ; Gråsidig trubbsnigel ; Gråsvart kölsnigel ; Kortvinge ; Stinkande kortvinge ; Kortvinge ; Klotfoting ; På stigar i barrskogen : Myrlejon ; Vanlig myrlejonslända ; Myrlejons trattformiga fälla ; Blodröd rövarmyra ; Vanlig stackmyra ; Brun sandjägare ; Skogssandjägare ; Grön sandjägare ; Vägstekel ; Skogssvartlöpare ; Ragghårig sandstekel ; Aftondyngbagge ; Snytbagge ; Vårdyngbagge ; Röd skogssnigel ; Skogsdödgrävare ; Dyngbaggar ; Fläckig ögonlöpare ; Silvermunstekel ; Svart skogssnigel ; PÅ stigar i lövskog : Ängsfrölöpare ; Daggmask ; Krokhorndyvel ; Grön sandjägare ; Stinkande kortvinge ; Skogstordyvel ; Larv av jordlöpare ; Svart tuvmyra ; Rovstekel ; Pågågelöga ; Amiral ; Kamgräsfjäril ; Kvickgräsfjäril ; Nässelfjäril ; Luktgräsfjäril ; I skogsgläntor : Citronfjäril ; Ängssmygare ; Tosteblåvinge ; Mindre guldvinge ; Aurorafjäril ; Rapsfjäril ; Trollsländor ; Allmänt bandfly ; Krusbärsmätare ; Humlelik dagsvärmare ; Brunsträckat näbbfly ; Brun björnspinnare , Ligustersvärmare , Större snabelsvärmare , Tallsvärmare ; Livet bland blommor och gräs ... : Allmän spottstrit ; Gulröd blombock ; Knäppare ; Backgräshoppa ; Grön vårtbitare ; Grön bärfis ; Buskvårtbitare ; Korsspindel ; Lövgetingbock ; Flugbagge ; Stor flugbagge ; Fyrbandad blombock ; Kardinalbagge ; Vinbergssnäcka ; Ängsblombock ; Larver av nässelfjäril ; Larver av amiral ; Larver av påfågelöga ; Många av våra vanligaste dagfjärilar har nässlan som värdväxt ; Larv av brun björnspinnare ; Stor svävfluga ; Guldögonslända ; Honungsbi ; Blomfluga ; Rosentapetserarbi ; Getingar ; Bålgeting ; Skogsgeting ; Vanlig geting ; Här är det drottningen som bestämmer : Vanlig stackmyra ; Svart tuvmyra ; Blodröd rövarmyra ; Slavmyra ; Rödmyra ; Honungsbi ; Humlor ; Humleboet består av krukformiga behållare som innehåller pollen, nektar och larver ; Galler - något av ett mysterium : Stort galläpple ; Linsgall ; Skivgall ; Bandat galläpple ; Njurgall ; Knappgall ; Toppiga bucklor ; Gallsteklarna är mycket små ; Ekdruva ; Knappgall ; Ekros ; Svamparna i skogen : Rödsköldad asbagge ; Skogsdödgrävare ; Trädsnigel ; Svart skogssnigel ; Stumpbagge ; Kortvinge ; Skogstordtvel ; Gråsvart kölsnigel ; Brun skogssnigel ; Register - Bokens växter och djur ; Litteratur )

    På jakt efter små djur i skogen ( orig. titel...

    Inbunden bok. Prisma Bokförlag. 1:a svenska uppl. 2009. 79 sidor.

    Mer om ISBN 9789151852461

    Nära nyskick. Pytte små slitage på pärms hörnen. Väldigt rikt illustrerad med färg teckningar och några foton. 17,2 cm x 16,5 cm. 275 … läs mer

    Säljare: Goran Ciric

    Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
    Betala med Swish
  • Fokus på rymden ( Focus on Outer Space ) ( innehåll : Universum : Hur stor är universum? ; Vad menas med "the Big Bang" ; Hur långt in i universum kan astronomer se ; Universum är fullt av galaxer ; Solen : Varifrån kom solen ; Hur het är solen ; Solen är mycket farlig att titta direkt mot eller titta på den genom teleskop ; Varför har vi årstider ; Vad är en solfläck ; Merkurus : Hur stor är Merkurus ; Hur het är Merkurus ; Merkurus upplever extrema temperaturvariationer ; Hur långt är Merkurus år ; Varför kallas den Merkurus ; Hur många gånger har den besökts ; Kan merkurus synas på natthimlen ; Venus : Varför är Venus så klart lysande ; En teckning av Venus sedd från jorden ; Har en rymdfarkost någonsin landat på Venus ; Hur nära jorden ligger Venus ; Hur het är Venus ; Hur långt är ett år på Venus ; Hur ser det ut på Venus yta ; Venus kretsar runt Solen i motsatt riktning mot jordens ; Venus är den planet som ligger närmast jorden ; Jorden och månen : Varför har jorden en måne ; Hur gammal är jorden ; Månen är en resultat av jordens kollision med en annan planet ; Vad är det som gör att liv kan uppstå på jorden ; Varför verkar det som om månen ändrar utseende ; Vad är förmörkelse ; Mars : Hur ser det ut på Mars ; Varför är Mars röd ; Kan liv existera på Mars ; Har Mars en måne ; Vad är Mars kanaler ; Tusentals asteroider upptäcks varje år ; Jupiter : Hur stor är Jupiter ; Vad är den Stora Röda Fläcken ; Hur långt bort är Jupiter från solen ; Hur många månar kretsar runt Jupiter ; Är det möjligt att landa på Jupiter ; Finns det liv på Jupiter ; Saturnus : Varför har Saturnus ringar ; Hur stora är Saturnus ringar ; Har andra planeter ringar ; Kan man se Saturnus på himlen ; Vilken är Saturnus största måne ; Hur långt från jorden befinner sig Saturnus ; Uranus : Hur upptäcktes Uranus ; Vad gör Uranus unik ; Uranus är den enda planet i solsystemet som snurrar på sidan med 98 gradiga lutning ; Hur många månar kretsar runt Uranus ; Hur kan Uranus upptäckas ; Hur långt från solen ligger Uranus ; Neptunus : Hur upptäcktes Neptunus ; Hur lång tid tar det Neptunus att kretsa runt solen ; Vad är Triton ; Varför är Neptunus blå ; På vilket sätt liknar Uranus Neptunus ; Pluto : Vem upptäckte Pluto ; Är Pluto en riktig planet ; Hur långt är Pluto från solen ; Hur många mänar har Pluto ; Stjärnorna : Hur långt borta är stjärnorna ; Varför har stjärnor olika färg ; Vad är en stjärnbild ; Vilka är hemisfärerna ; Hitta några kända stjärnbilder ; Vad är en "nova" ; Hur länge lever en stjärna ; Galaxer : Vad är Vintergatan ; Var i Vintergatan ligger vårt solsystem ; Hur ser galaxer ut ; Vad är Andromeda ; Hur många galaxer finns det ; Svarta hål : Vad är ett svart hål ; Hur uppstår ett svart hål ; Hur vet vi att de existerar ; Vad menas med maskhål ; Vad är ett supermassivt svart hål ; Himlakroppar : Vad är en komet ; Vad är en meteor? Är det någon slags sak ? ; Hur många himla kroppar finns det i vårt solsystem ; Vad är det för skillnad mellan en asteroid och en komet ; När kan jag se en komet ; Tidiga raketer : Vem uppfann raketen , Vad var en raket med flytande bränsle ; Vem var först med att konstruera en rymdraket ; Vem var Wernher von Braun ; Vilka sköt upp den första satelliten i en omloppsbana runt jorden ; Bemannande raketer : Vilken var den första bemaannade raketen ; Vem var den första människan i rymden ; Har djur skickats upp i rymden ; Hur stora är rymdraketer ; Hur skickas raketer ut i rymden ; Inuti en rymdfarkost : Hur påverkar rymdresor astronauterna ; Varför är rymddräkter nödvändiga ; Inuti rymdfärjan ; Hur duschar astronauter ; Vad äter astronauterna i rymden ; Månlandningsuppdrag : Vilka var de första människorna att landa på månen ; Vilka var Apollo månlandningar ; Kommer människan att återvända till månen ; Varför var månlandningarna så viktiga ; Var månlandningarna fejkade ; Kommer vi att kunna åka på semester till månen en dag ; Återkomsten till jorden : Hur går återkomsten till ; Varför är återkomsten svår ; Hur återvänder rymdskytteln till jorden ; Vad hände med rymdskytteln Columbia ; Vad är värmebeständiga plattor ; Satelliter : Hur högt upp är satelliterna ; Hur många konstgjorda satelliter finns det därute ; Varför brinner satelliter upp ; Vd gör satelliter egentligen ; Framtida expeditioner : Skall vi använda människor eller robotar ; Kommer människor någonsin att besöka Mars ; Hur kan vi snabbare resa till avlägsna planeter ; Vad händer nu ; Ordlista )

    Fokus på rymden ( Focus on Outer Space ) ( in...

    Inbunden bok. Barthelson Förlag. 1:a svenska uppl. 2012. 64 sidor.

    Mer om ISBN 9789186299217

    Nära nyskick. Pärm sliten en aning . Gåva notering på den första skydds sidan. Bladen med ny skick. Väldigt rikt illustrerad med färg … läs mer

    Säljare: Goran Ciric

    Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
    Betala med Swish
  • Odla vin ( innehåll : Förord ; Vinets historia ; Vinrankans botanik ; Vinodling under glas ; Olika typer av växthus ; Uppvärmning ; Hur stort ska växthuset vara? ; Skuggning ; Luftning ; Förbered jorden ; Dags att plantera ; Vattning ; Frilandsodling ; Jordbädden ; Plantering ; Odling mot mr, vägg eller plank ; Spaljering ; Odla på balkong och terrass ; Skötseln ; Plantera i kruka ; Beskärning ; Sommarbeskärning ; Vinterbeskärning ; Beskärning av vinplantor på friland och växthus ; Skötsel under sommaren ; Gallring ; Skörd ; Förökningen ; Förökning med vedartade sticklingar ; Förökning genom avläggning ; Sortbeskrivningar ; Gamla traditionsrika sorter ; Nya sorter ; Växtskydd ; Sköldlöss och ullöss ; Spinnkvalster ; Mjöldagg ; Gråmögel ; Staketvindruvor ; Göran Erlandsson - odlare ; Sortbeskrivningar ; Planterings- och skötselråd ; Beskärningen ; Västgötadruvor ; Gunnar Wallertin - odlare ; Sortförslag : 1) Växthus med litet värme på vintern : Lämpliga sorter är : Frankenthaler , Regina Hilldiar , Muskat , Hamburg , Muskat Canelli , Regina Blanco , Kardinal Nera . 2) Vanligt hobbyväxthus : Blå Burgunder , Dr Schmidtmann , Malinger , Siegerrebe , Chelios Vanessa , Leon Millot , Aurore , Bossnerin , Suffolk , Schuyler , Drottningen, Remaily , Le Dauphin , Zwiegelt röd och vit , Gutedel , Veltliner , Blau Fränkisch , Grosse Kellner , Isabella , Pannonia. 3) Altan / vägg / mur / bergvägg i söderläge (gärna lä) : Edelweiss , Don Muscat , Fiolett , Dunkel Felder , Violante Felder , Svensons Red , Optima , Elise , Cong Rang , Bacho Noir , Blue Bell , Elvira , Beta , Osbu . ; Druvorna och vinet , 8000 druvsorter : Cabernet Sauvignon ; Cabernet Franc ; Gamay ; Malbec ; Merlot ; Nebbiolo ; Pinot Noir ; Sangiovese ; Syrah ; Furmint ; Gewürztraminer ; Müller-Thurgau ; Riesling ; Sauvignon Blanc ; Semillon ; Sylvaner ; Trebbiano ; Göra eget vin ; Saftmajan ; Rosévin (recept) ; Mörkt fylligt rödvin (recept) ; )

    Odla vin ( innehåll : Förord ; Vinets histor...

    Inbunden bok. Natur & Kultur Bokförlaget. 1:a uppl. 1997. 68 sidor.

    Mer om ISBN 9789127059351

    Nära nyskick. Se iinehåll förteckning inom parenteser under titeln
    rutan där uppe. Pytte små slitage på pärms hörnen. Resten ät ny. … läs mer

    Säljare: Goran Ciric

    Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
    Betala med Swish
  • Utkik på insektfronten : Med illustrationer av författaren ( Innehållet : Utkiks nytta och nöje ; På åkern ; 1 kap ; Sädesknäpparen hoppar om den lägges på rygg ; Coloradoskallbaggen, en gangster som vi bör hålla utkik på ; 2. kap : Nyckelpigan, luspolis och väderleksprofet ; Randiga sädesknäpparen ; Tvenne knäpparlarver som angripa en sädesplanta ; "Rotmasken" ; Skalbaggen på ryggsidan och i profil ; Coloradoskalbaggen ; Skalbaggen, kullrig som nyckelpiga, samma storlek ; Larvens "puckliga" profil påminner om kamelen ; Sjuprickig nyckelpiga ; Ollonborren ; Randiga jordloppan ; vågrandiga jordloppan ; Krokrandiga jordloppan ; Ollonborrar och tordyvlar ; 3. kap : Jordlopporna, hur man får dem att hoppa i klistret ; Senapsbaggen tycker om pepparrot ; 4. kap : "Snjabblacken" vill vara med överallt ; Kornjordloppan ; Av jordloppor angripet kornblad o. kålblad ; Senapsbaggen ; Gulhåriga skinnarbaggen ; Gulhåriga skinnarbaggens larv, en s. k. snjabblack ; Rapsbaggen ; Klöverspetsviveln ; Ärtvivel ; Rapsbaggen fick Gotlands bönder att kapitulera ; 5. kap. : Snytbaggen, som lurar oss på nötter, och spetsvivlar, som härja i klövern ; Ärtviveln låter knappast skrämma sig av snus ; 6. kap. : "Gräsmasken" föredrar vildgräs ; Vitaxflyet ger skörden "bleksot" ; Nattfjärilarna - många få vi aldrig se ; 7. kap : Sädestjuv om natten, rovtjuv om da´n ; Vetemyggan lägger ägg i axen ; 8. kap : Jordflyet lägger vingarna till platt tak ; Gräsflyet ; Gräsflyets larv, den s. k. gräsmasken ; Vitaxflyet ; Larven ; Puppa ; Sädesbroddflyet ; Larverna ; Artens levnadsförhållanden äro ännu otollräckligt kända ; Vetemyggan eller Gula vetemyggan ; Larven ; Äggbelagt blomfjäll av vete ; Smalbandade jordflyet ; Kornflugans larv gör kornet blågrönt ; Vädret i morgon? - det vet fåglarna ! ; 9. kap. : När morotsblasten gulnar ; Kornflugan ; Skadat rågax ; Angripen rågplanta med övervintrande larv ; Skadad kornplanta ; Morotflugan ; fritflugan ; En morot angripen av morotfluglarvernas sommargeneration ; En havreplanta angripen av fritflugans larver ; Fritflugan föredrar havre och äter också som en häst ; 10. kap. : Med stora, rödbruna ögon och mörkbruna ben ; Åkersnigeln slickar jordgubbar med sin rasptunga ; 11. kap. : Bärfisarna efterlämna runda, svarta fläckar ; Tusenfotingen ; Stjälkålen och veteålen - knappt skönjbara ; Rågbroddflugan ; Angripen rågplanta ; Åkersnigeln ; I gamla tider använde bönderna denna stora snigel till vagnssmörja, åtminstone på sina "bultvagnar" ; Axsugaren ; Den gör svarta fläckar på axen , och vita fläckar på bladen ; Vanlig tusenfoting ; Tusenfotingen skadar groende frön och kan bli mycket besvärlig i drivbänkar ; Stjälkål ; Klöverplanta angripen av stjälkål ; 12, kap. : Tripsar trivs på lätt jord ; Myrorna öka bladlössens skadegörelse ; 13. kap : Häggbladlusen - svår att övervinna på öppna fältet ; Ärttrips ; En av trips skadad havreplanta ; Sädesbladlusen ; Denna art har på latin namnet havrelus, men professor Tullgren säger på ett ställe i sina böcker, att det namnet passar vida bättre på häggbladlusen ; Myra som "mjölkar" en bladlus ; rapssugaren ; När djuren bli skrämda, tumla de till marken och låtsas vara döda ; Stinkflyna ha ofullständig förvandling ; Unge av rapssugaren ; Morotbladloppa ; Morot med krussjuka ; Kålplanta skadad av rapssugare ; Rapssugarna klara till attack genast på våren ; Vid bekämpningsförsök utförda på Växtskyddsanstalten ha följande resultat ernåtts ... ; Morotbladloppan äter glupskt men krusar bladen ; I trädgården : 1. kap : Äppelblomviveln lockas med halm och brännes på bål ; 2. kap : "Fettpölsor" - skadegörare som man kan äta upp ; Äppelblomvivel ; Larven ; Puppor ; Noshornsbaggen ; Den här ståtliga baggen tycker om att rota i sågspån och garveriavfall ; Kastanjeborre ; Trädgårdsborre ; Ollonborrlarver i olika åldrar. Även kända som "fettpölsor" ; 3. kap : I hallonbuskens knopp växer hallonviveln opp ; Hallonviveln ; Hallonängern ; Bänkkortvinge ; Gråbandad askortvinge ; Denna jättestora kortvinge (14-25 mm), i Skpne, Lappmarken, föredrar kadaver, men påträffas också i spillning, i gödselhögar och drivbänkar ; Deras vingar äro korta, men lukten räcker långt ; 4. kap : Kålfjärilens förvandlingar ; Kålfjäril ; Herr och Fru Kålfjäril åtskiljas lätt på de svarta vingfläckarna ;Larv ; Puppa ; Aurora-fjäril, hane ; Rovblast-1. rovefjäril, hona , förväxlas ofta med kålfjärilen ; Parasitsteklar ; Frostfjäril ; Krusbärsmätaren , hane, hona ; Larven ; microgaster lägger ägg i fjärillarverna ; 5. kap. : Svärmar i frostnätter, lägger ägg i fruktblomknoppar ; Storätaren krusbärsmätaren ; 7. kap. : Äpplevecklaren - en europé som erövrat världen ; Äpplevecklaren , lägger ägg på bladen; Larv av träd-dödarefjärilen ; Cossuslarverna ; Rönnbärsmalen , i karakteristisk sittställning och flygande ; Säckdragarmal ; Larv, Fjäril ; Pärongallmyggan , En angripen kart och detta ituskuret så att larverna synas ; Kålflugan ; Cossus cossus doftar vildmark ; 7. kap : Rönnbärsmal, cäckdragare och parasiter på parasiter ; 8. kap : De vinglösa få leva på "hoppet" ; Gallmygglarver i päronkart ; kål-, bet- och lökälskare ; Åkerharkrank , dansar över marken : Maskeradharkrank , dansar runt gamla stubbar ; Sädesbladlus ; Trädgårdssvävfluga ; Månfläckade blomflugan ; Larven ; Harkrankarna lämna benen i sticket ; 9. kap : Myrornas skyddslingar släppa honungsdagg ; 10. kap :Päronspinnarstekelns larv faller ej långt från päronträdet ; En skadegörare med taktkänsla , Timglasblomflugan ; Päronspinnarstekeln ; Stora krusbärsstekeln ; Vanlig bärfis ; 11. kap : Väggmadamens släktingar "parfymerar" svarta vinbär ; Krusbärskvalster ; Pärongallkvalster ; Plommongallkvalster ; Fruktbladstekel ; Växthustrips ; Tvestjärt ; Källargråsuggan ; Potatisnematod ; Pärongallkvalstren göra "dynor" på bladen ; 12. kap : Tripsen i växthusen - man måste spruta ideligen ; Ljusskyggt sällskap ; Gråsuggor och potatisålar ; 13. kap. : Kuslig kvartet ; Trädgårdsborren , Tjuvbaggen, Dödsbudet, Renfanebaggen ; I skogen : 1. kap. : Varvsflugorna odla svamp i eke ; Praktbaggarna - farligare kanske än man hittills trott ; Bredhalsade varvsflugan ; Mörk blompraktbagge, 1. Bladpraktbagge ; Syllpraktbagge ; Vanlig knäppare ; Korsknäppare ; Blodröd knäppare ; Violettkantade jordlöparen ; 2. kap. : "Sprättskorvar" i skogarna ; Den granna färgen betyder : Gift! ; 3. kap : "Dödsurets" tick-tack är kärlekens höga visa ; Gyllene jordlöparen ; Grankottgnagaren ; Lövträdslöparen ; Stubbnoshornsbagge ; Timmerman ; Kulbent barkbock ; Trädlöparna äro rörliga och trevliga ; Skygg jätte , skalbagge ; 4. kap : Timmermän och "timmermän" ; Barkbockar, bitbockar och blombockar ; 5. kap : Gullpyttorna - handlöst fall är deras räddning ; Bitbocken ; Fyrbandad blombock ; Aspglansbaggen ; Blå alglans- eller allövbagge ; Pilglansbagge ; Tvåprickig nyckelpiga ; Aspbladrullvivel ; Nyckelpigorna, goda hjälpare som ofta omkomma vid timmerhuggning ; 6. kap : Bladrullningskonstens mästare ; Kottinvånare ; Svarta björkbladrullviveln ; Röd halsvivel ; Glansrullvivel ; Tallkottviveln ; Vanlig snytbagge ; Större tallviveln ; 7. kap : Gulvita, vårtiga, fotlösa, hårtofsiga snytbaggyngel bida sin tid i stubbar ; MMärgborren gör "häxkvastar" ; Märgborre ; Svarta tallbastborren ; Åttatandade barkborren ; björksplintborren ; Myrbagge ; 8. kap. : Insektchiffer ; vedborrarna odla ambrosia ; Typografen är som ung gulaktig ... ; Björksplintborrar och myrbaggar ; Tallsvärmare ; Tallspinnare ; Videnattsvärmare ; Parasitstekel ; 9. kap : Blodregn ; Svärmare och spinnare ; 10. kap : Nunnorna älska tallarnas barr och björkarnas blad ; Barrskogsnunna ; Tallmätaren ; Grankottmottet ; Gulhårig rovfluga ; Gyllenhårig rovfluga ; 11. kap : Grön som ung med dragning till det blå ; Flugan som är en varg för flugorna ; 12. kap : Tallskottvecklaren gör "posthorn" och "kandelabrar" ; Tallskottvecklaren ; Hartsgallvecklaren ; Grankottvecklaren ; Röda tallstekeln ; Stora björkstekeln ; Hartsgallvecklaren bygger sig en koja ; 13. kap : Röda tallstekeln härjar som "röda hanen" ; Parasitfluga ; Gula hornstekeln ; Barrlus ; Stockmyra ; Stackmyra ; Korsspindel ; Bladsteklarna bidraga till dockservisen ; Hornstekeln skrämmer t.o.m. skogshuggare ; 14. kap : Getarbarnens terpentinkarameller ; Gallor av ekbladstekeln ; Gallor av aimgall-lusen ; Ormslända ; Stinkslända ; Vanlig stinkslända ; Arbetsmyrorna få ej uppleva kärleken ; När spindlarna laga näten ; 15. kap : Beska saker ; Myrlejon och bladluslejon ; För insektsamlaren : Hur man fångar insekter ; En föregångare ; Hur småkrypen "mantalsskrivas" ; Register, Systematisk örteckning över svenska och latinska namn och klass tiil varje nämnt art i texten 1, klass 2, Underklassen, Ordningen Familj Släkte , Art , Överikt, Underfamiljen, Underordningen ; Alfabetisk register ; Svensk insektlitteratur förtäckning )

    Utkik på insektfronten : Med illustrationer a...

    Häftad bok. Kooperativa Förbundets Bokförlag - KF:s Bokförlag. 1:a uppl. 1938. 232 sidor.

    Mycket gott skick. Pärm sliten lite på kanterna. En aning gulnade bladen med topp skick. Inga anteckningar. Illustrerad med färg och svartv … läs mer

    Säljare: Goran Ciric

    Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
    Betala med Swish
  • Röd eller blå?

    Röd eller blå?

    Inbunden bok. Natur & Kultur. 1 uppl. 1997. 24 sidor.

    Mer om ISBN 9789127062535

    Nära nyskick.

    Säljare: Slams Böcker och Skivor (företag)

    Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
  • Röd eller blå

    Röd eller blå

    Inbunden bok. Natur & Kultur. 1 uppl. 1997. 24 sidor.

    Mer om ISBN 9789127062535

    Nära nyskick. aningen skav på pärmen. Portot gäller oavsett antal böcker. - Mull och Mylla är bästa vänner. De har lovat att aldrig bl … läs mer

    Säljare: Antikvariat Abraham Tibro (företag)

    Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
    Betala med Swish
  • Röd eller blå?

    Röd eller blå?

    Inbunden bok. Natur & Kultur. 1 uppl. 1997. 24 sidor.

    Mer om ISBN 9789127062535

    Nära nyskick. rak och ren utan namn eller skador

    Säljare: Essbok

    Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
    Betala med Swish
  • Röd eller blå.

    Röd eller blå.

    Mer om ISBN 9127062538

    Natur och Kultur, Stockholm. 1997. Originalupplaga. Inbunden, 20, [4] s. 20x17cm. 175g. Illustrerad. Makulerad bibliotek … läs mer

    Säljare: Viktor Ampferer

    Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
    Betala med Swish Stöd Bokhjälpen