En fiende till civilisationen
Författare: Tommy Gustafsson
Utgivning: 2007
ISBN: 978-91-85767-09-0

En fiende till civilisationen Manlighet, genusrelationer, sexualitet och rasstereotyper i svensk filmkultur under 1920-talet. Åren kring 1920 gjorde svensk film succé. Svenska filmer exporterades över hela världen och åtnjöt konstnärligt anseende. Perioden har mytologiskt kallats för guldåldern och många studier har avhandlat vad som kännetecknade guldåldersfilmens nationella stil och dess konstnärskap. I själva verket handlar det här om ett tjugotal filmer som har diskuterats som konst i ett upprepat kretslopp under åttio års tid, medan resten av de hundratals filmer som producerats i Sverige vid samma tid har varit förpassade till historiens skräphög. I En fiende till civilisationen dammas dessa filmer av och för första gången tas ett helhetsgrepp på den svenska filmkulturen under tjugotalet. Genom att använda ett stort källmaterial som inbegriper svenska och utländska filmer, samtida recensioner, filmmanus, programblad, censurkort, filmtidskrifter och utredningar, kan många av myterna kring guldåldern ifrågasättas. Under inledningen av 1900-talet skapade industrialisering och urbanisering förutsättningar för en ny konsumtions- och nöjeskultur där filmen under tjugotalet intog en framträdande plats. Sverige var satt i förändring och äldre och nya värderingar samsades med det traditionella och det moderna. Den samtidskänsliga filmen plockade upp de motstridiga drömmarna, föreställningarna och farhågorna som cirkulerade i samhället, bland annat tidens omförhandling av förhållandet mellan könen där de till synes stabila gränserna ifrågasattes. Under perioden var filmen ständigt under debatt, inte minst eftersom just den spelade på de olika farhågorna som förändringarna framkallade. Samtidigt var filmen det mest populära nöjet, som tilltalade både unga och gamla män och kvinnor ur alla klasser. Filmen avspeglade med andra ord inte enbart ett samtida samhälle, utan filmen påverkade även samhället. En fiende till civilisationen studerar denna brytningstid genom att ställa en rad kritiska frågor om manlighet, genusrelationer, sexualitet och etnicitet. Vilken betydelse fick exempelvis den unga moderna kvinnan för tidens manlighet? Varför var svarta den vanligaste rasstereotypen i svensk tjugotalsfilm med tanke på att det levde ytterst få svarta i Sverige vid denna tid?